Att man aldrig lär sig
Jullov tar slut.
Efter att tre barn redan av avverkat hela sin skoltid borde det inte komma som någon överraskning.
Ändå.
Det känns tungt i dag.
Nu är verkligen julen över.
Yngsten åkte tillbaka till Arjeplog i dag. 
Nu gäller det att ställa in siktet på sportlovet.
För att lätta upp stämningen vilar jag ögonen på min andra vita amaryllis. Den slår nog ut i morgon.
Kortet tog jag på förmiddagen och den har redan ändrat utseende.
När jag kikat runt på bloggarna nu efter jul verkar många ha som mål att minska sitt garn förråd.
När jag tänker närmare på saken vore det ingen dum idé.
Vi får se om jag tar mig i kragen och gör något åt det.
I o för sig så har jag redan börjat.
Just nu är ett par småsockor på stickorna.
Garnet inhandlades i Göteborg i höstas när jag var på besök hos kära syster.
Kommer på bild då dom är klara.
Ha det gott
Jo, nu börjar vardagarna om – en annan måste lära om sej och familjen att kliva upp på morgonen… Men amaryllisen kan du glädjas åt! Om den står lika länge och vackert som mina gjort har du glädje av den ett bra tag! (mina har blommat över nu allihop)
Däremot törs då inte jag lova att minska mitt garnförråd, jag tycks just ha hittat till internets fantastiska garnutbud och lär inte kunna stå emot frestelsen att handla mer…
Ha det bra! /Astrid
****
Vardagen kan kännas trygg nu efter alla helger. Man tappar ju tideräkningen totalt. På måndag börjar vi nytt schema så det dröjer nog innan jag får rutin på tillvaron igen. Visst finns det mycket fint att handla på internetaffärerna. Men jag har liksom ingen plats att gömma garnet på längre så jag får nog lov jobba på mitt berg. /Eva S
Göra slut på lite garn vore en mycket god idé men det kräver att man gör något
(Tänkte besöka en garnaffär imåra)…
****
OK.jag svarar nog på kommentrarerna som jag gjort tidigare. Det är klar man måste göra något men vad då? Har man möjlighet att gå in i en garnbutik måste det vara tillåtet. Inte får vi sätta upp regler och förbud som försämrar vår livskvallite! Hoppas du hittar något fint./ Eva S
Blir man klok på sina känslor nån gång tro? När barna är små längtar man till att de ska bli stora och när de väl är där och klarar sej själva så verkar småbarnstiden som den roligaste man haft. Men man är olika från dag till dag, ibland är det så skönt att få gå hemma helt själv och skrota en hel dag och ibland känner man sej hur ensam och övergiven som helst.
Men du har ju en rätt lång bit till sonen så då känns det förstås värre just nu.
Då kanske stickningen kan vara en tröst?
Kram
Nu ska vi se hur detta fungerar. Sonen uppdaterade min blogg och nu finns helt plötsligt alternativet svara på kommentar.Helt nytt för mig. För att skingra tankarna har jag nog tänkt sticka JA. och så har jag en del förester för året som jag inte tänker gå närmare in på här. Undrar hur lång tid det kan gå innan vi träffas öga mot öga? Vi jobbar ju trotts allt på samma avdelning
Snart får kan vi börja planera vår (privata) vårutflykt. / Eva S