Bibliska figurer

En kort påskhälsning från Skärtorsdagen.

Ha en fortsatt bra dag.

En kort påskhälsning från Skärtorsdagen.

Ha en fortsatt bra dag.
När jag skrev inlägget i går tänkte jag också erkänna att jag intog en god fika på café Tutingen. Detta direkt efter tandläkarbesöket.
Visste någonstans i min hjärna att det i mina arkiv ska finnas en bild från Tutingen i ett inlägg någonstans.
Oj, ingen koll als. Hittar ingen ting.
I dag med klar o vaken hjärna och solsken så hittade jag den, så här kommer en direkt länk till bild på Tutingen
Den lilla bilden är klickbar.
Så var det med det.
Ha det gott i solskenet.
Från garnlagret använde jag drygt ett nystan
tvåtrådigt ullgarn till denna sjal.
Fick tipps om mönstret
från Metta
Tack för hjälpen Metta
😉 😉
I onsdags var det en bra dag.
Först var jag till tandlälaren.
Det var fort avklarat.
Bara lite tandsten som skulle väck.
Sedan blev det stopp vid en blomsteraffär
och när jag kom hem blev det vår i min blomsterkorg.

På eftermiddagen var det APT
och sedan var det hem för att äta lite mat.
Med mätt mage åkte jag och
en väninna till Kampes.
Där utsätts man för
omätliga frestelser.
I alla fall om man varit garnförådet
trogen och inte köpt något nytt garn på
tre hela månader. Då går det som det går.
Jag skulle BARA köpa en vävsked
till jobbet.
Ursäkter finns ju.
Bara lite nytt till ränder för att
pigga upp strumporna som stickas
från lagret.
Och lite nytt kan man väll behöva
pigga upp sig själv med.
Det gick så fort att jag fick
med två olika blå härvor.
Det kan ju sluta med ytterligare ett
besök för att byta den felande härvan. Det är ju som det är med färger och kort men det blå garnet är melerat.
En dag som bara bjöd på trevliga saker och solsken.
En dag låg ett paket i vår postlåda. Verkligen en glad överraskning.

Nu min vän får du gå in och rätta mig om jag har fel!
Om jag förstått rätt är detta porslinsägg hon köpt från Tyskland och sedan handmålat och krackelerat.
En gåva från vår granne
Har ännu inte kunnat bestämma mig för var dom ska få hänga så dom får vila på mitt garn en stund. Så vill jag på detta sätt framföra mitt varma och stora TACK.
Vet ju att du tittar in då och då även om du inte lämnar några spår.
Skulle låna gamla mönstertidningar av ännu en vän. De hängde i en kasse på dörren en eftermiddag.
Flera härliga tidningar som man måste titta många gånger i.
En bok låg där också.

Den var mer än lättläst.
Svart magi! Bäst man passar sina tankar.

Tacksam om ni bara tänker goda tankar.
Önskar er alla en bra vecka.
Det finns en liten påsktävling hosTomtan
Så vräkte det ner snö igen. Hela dagen i går snöade det.
Det lugnade sig lite i går kväll men i morsse snöade det igen.
Det gav sig fram på förmiddagen och solen har vågat kika fram lite då o då.
Det är här vid trädets fot som mina snödroppar växer

Dom kommer väll fram igen så småningom. Det är plusgrader nu och smältvattnet porlar glatt från taken.
Här, mellan trybusken och spirean, tittade vivor fram för några dagar sedan och jag bara väntade på att dom skulle slå ut.

Får nog vänta några dagar till på det. Det enda som syntes i dag var rester från vallmon som kom där i somras.
Från garnlagret har det nallats 300 gr.

Den är stickad av Targas färg: 17 från Svarta fåret och Garnstudios Cotton Viscose färg: 10
Som vanligt är det svårt få fram rättvisa åt färgen. Ser så blek ut på korten.
Förra året den 28/3 inköptes detta
Det var då det.
Vårkragen växer numera här till höger om stenen

Den hade faktiskt också börjat visa livstecken innan snön kom. Hoppas den inte tar skada.
Montbretsian däremot har inte visat några livstecken ännu.
Om det beror på sen plantering eller kallt väder kanske vi inte behöver diskutera.
Ha det gott i väntan på våren!

Vad är nu detta?
Jo, min pappa var en hejare på att påta.
I synnerhet de sista åren han levde. Många är det som har sjalar som han påtat.
Det har hänt när jag varit på marknader, med min strumpor och sjalar, att folk har tittat på sjalarna och sagt att dom en gång köpt av en farbror som gjorde sjalar på en bräda med spikar.
När jag frågar var det var någonstans så kan vi ofta komma fram till att det var min far.
Han hade sin påtbräda med i rullatorn nästan överallt.
När far slutade detta jordeliv fanns i hans gömmor flera påtbrädor och en hel del garn.
Jag tog vara på en bräda och en av hans specialböjda skruvmejslar.
En stor del av garnet hamnade också hos mig.
Jag började friskt på en sjal och har nu plockat fram det hela för att försöka få den klar.

Det är nog tio år sedan jag började på den så det är väl på tiden att det händer något.
Min långkofta har också kommit fram ur garderoben. Även den har ju legat till sig en tid.

Har börjat på ärmarna och så ska det sys ihop lite här och där. Stickade ihop fram och bakstyckena på rundsticka så det är bara ärmarna och själva halskanten bak som behöver sys. Sedan finns ju ett antal trådar som ska fästas men kommer jag så långt är ju det en baggis.
En korg är fylld med färdiga arbeten.

Till vänster en barnkofta, där det måste erkännas att knappar fortfarande fattas.
Till höger en sjal-halsduk och under ligger några strumpor stickade i svenskullgarn och några i Järbos raggi.
Garnförådet minskade med

Alltid något men ännu finns det mycket kvar. Väldigt mycket 😉
En bok har jag läst också.


En lättläst bok om två människors, och även deras barns, liv och leverne.
(Så konstig det där blev men jag lyckas inte få det annorlunda.)
Det blir mycket det här men jag vill också visa att jag börjat på en ny sak.
En sjal! för ovanlighetens skull.

Har fått mönster från Metta och den är så rolig att sticka. Garnet är arv från far och räcker det inte till fransen kanske det är lovligt att köpa till lite nytt.
Det är helt säkert inköpt hos Kampes utanför Mariestad. Han köpte mycket garn där och finns inte samma färg kan man ju ta en nyans mörkare.
Om ni orkat ända hit får jag tacka för ordet och önska er en skön kväll.
Ha det lugnt och sov gott.
I går eftermiddag kom solen fram och det blev riktigt fint.
Solen lockade ut mig på en promenad.
Jag stoppade kameran i fickan i tron att jag skulle komma hem med en massa fina kort.
Vatten som porlade så fint från pöl till pöl och vidare ner i diket.
När jag ser sånt reagerar jag på samma sätt varje gång.
Undrar just om någon mer gör det.
Jag vill ha gummistövlar på eller en bra pinne och ”dika”. Göra små vägar för vattnet så det lättare kommer fram.
Detta växer jag nog aldrig ifrån.
Med kort på detta porlande smältvatten eller andra vårtecken blev det nu inte för batteriet var tomt!
Väl inkommen bjöds jag på rårakor och stekt fläsk. mmmmmm
Ingen traditionell söndgsmiddag men vem har sagt att det måste vara det. Gott är det.
Batteriet sattes på laddning och sedan togs det kort på en bok. Inte slutade strulet där.
Gjorde något fel när jag skulle lägga in korten på datorn så ingenting fungerade. La ner det projektet och tänkte jag gör det i morgon.
Visst, men det gick inte bättre i dag. Står bara att ingen källa är inkopplad. Tar till den gamla hederliga datorn men vad hjälper det. Tänkte då titta på bilderna på kameran och upptäcker att jag av misstag raderat vartenda kort 🙁
Nu tror jag inte några mer värdefulla kort försvann men inte undra på att det inte går att ladda in på datorn.
Nu har jag gjort ett nytt försök.


Kan inte påstå att detta är Karin Fossums bästa bok men den var inte svårläst.
Har tidigare läst
Svarta sekunder
Älskade Ponna
De galnas hus
Vilken som var bäst är svårt att säga.
Vi hörs igen om jag lyckas logga in 😉
Må gott
på er alla där ute i världen.
Efter fler nätter med dålig sömn vaknade jag tidig i även i dag. Det är ju så typiskt när man är ledig och kan få sova länge. I tisdags somnade jag om och höll på att försova mig ordenligt.
I dag steg jag upp kl 05.30. Orkade inte ligga längre. Efter lite kaffe, en smörgås och tidningsläsning somnade jag och sov till 8.30.
Oj, så skönt.
Nu kändes det helt rätt att stiga upp.
Har bestämt mig för en sak i dag.
Inget stressande.
Har tränat lite, ätit frukost och stoppat tvätt i maskinen. Ibland tittar solen fram och det känns riktigt bra.
En promenad är planerad och i kväll är det handarbetscafé.
En bok vill jag presentera för er.
Ingen spännande deckare eller fängslande roman men, i mitt tycke lättläst. En bok som får en att tänka till ibland.
Den är utgiven i samarbete med studieförbundet Sensus och jag fick den en gång när jag deltog i en kurs om Sensus var ledare för.
Det tog ett tag innan jag började läsa den men när jag väl kom igång ville jag läsa klart.
Det sista stycket i boken ramlade rakt in.
Visst är det precis så det är?
Jag citerar
”Men också allt detta är individuella lösningar. Vad vi behöver mer än något annat är en förändring av arbetslivet. Det är i arbetslivet som de mjuka värdena behöver försvaras: en del av den stress människor känner ute i vardagslivet är etisk stress, det vill säga de känner att de inte får utföra sitt arbete så som de egentligen vet att det borde utföras.
En ung ekonom lärde mig en gång vad han kallade ”kvartettmodellen”.
Om vi tänker oss att ett stycke kammarmusik för fyra musiker tar tjugo minuter att spela skulle ingen komma på idén att försöka spara genom att avskeda en musiker och förvänta sig att de tre övriga skulle kunna prestera samma resultat. Ingen skulle heller komma på att försökas spara genom att låta alla fyra musikerna vara kvar men kräva att de spelade klart på en kvart. I otaliga yrken – exempelvis i vården – är det ju emellertid just på det här viset man försöker rationalisera: man vill inte acceptera att vårdarens arbete på samma självklara vis som musikerns har sitt givna tempo, att den som tröstar ett barn – eller en åldring – inte ska behöva skynda på. Det är inte bara tankar som tar tid, det gör också – och famförallt- omtanke.”
Slut citat.
Känns det igen? Jag gör det.
Ha det gott.
En vit

En lila

och några glada snödroppar

Må gott.
I dag känns våren i luften här.