Evas

Och jag tänkte avsluta vår resa.

B åkte ju hem till barn och barnbarn så vi skildes här.

Jag tillbringade kvällen med denna utsikt

på altanen hos en vän

tillsammans med det glada gäng som brukar träffas på handarbetscafé

Vi fikade goda smörgåsar av färskt hembakat bröd. Handarbetade, pratade, skrattade och bara njöt av utsikten över den spegelblanka sjön.
Denna sommmarstuga är en riktig oas.

Tack I för att vi fick den kvällen du vet att jag gärna kommer tillbaka.

Nästa stopp blev vid Gullspångs handelsträdgård.

Där mötte vi Vattenmannen!

Stenar med raka enkla budskap

Vad detta är för en figur har jag ingen aning om men lite söt tycker jag han är

Trollen ser ut som om dom har tandvärk

Jo då, det fanns växter här också, inte bara trädgårdskonst.

Det fanns mycke mer än fuxior men dessa amplar klev rakt in i hjärtat.

I ärlighetens namn ska sägas att det följde med en några krukor härifrån också. Men ingen fuxia.

🙁

När jag ser bilderna så. Ja ja man kan inte ha allt.

Nu är vi hungriga igen och intar varsin husets sallad på Gullspångs Gästgiveri. Vi var aldeles ensamma inne där och åt just då. Det känndes lite konstigt. Salladen var god och det var ju lugnt skönt.

Sedan fortsatte vi till Hova.

Nu börjar vi nog bli lite avslagna och kameran glömdes i bilen.
Kaffe på maten blev det på Hova konditori.

En snabb koll på Gröna Husets växter.

En fin ICA butik finns också i Hova. Där hittade jag lite alldeles nödvändiga saker som jag absolut måste köpa.

***

😉

***

😉

Måste ju ha bra garn till strumpstickning till den förestående Norrlandsresan.

Nu styr bilen hem mot Finnerödja igen.
B ska hem och umgås med barn och barnbarn. Inte helt fel sätt att avsluta en bra dag.

Min avslutnig kändes inte heller helt fel men nu räcker det för i dag.

Jobbar dagturer både lör. och sön. så vi får se hur långt orken räcker. Det är orken och lusten som avgör när avslutnigen tyker upp.
Ha en bra helg.

I går, den 22 maj hade jag och min kolega B en helt ledig och bra dag tillsammans.

Vi försöker få en sån dag om året, gärna två.

Inga måsten eller snäva tider att passa.

Vi styrde färden mot Visnum och Klockargårdens handelsträdgård.

Detta var det första som mötte oss.

När vi steg in i växthuset möttes vi av diversse trädgårdskonst.

Säg om denna kloka uggla hade kunnat dela med sig av lite vishet om att handla blommor?

Blomsterprakt och åter blomsterprakt fyllde alla växthusen.

Ord är överflödiga.

När vi kommit så här långt hade vi insett att vi behövde varsin vagn. Då passde vi också på att pocka fram vårt medhavda kaffe och smörgåsar. Det smakade jättebra. Styrkta, till korppen av matsäcken och själen av att sitta ner och prata, av verkade vi resten av växthusen,

Alla dessa uppstammade växter fulla av blommor. Här viskade nog ädå ugglan förståndiga ord i mitt öra för inga stamträd följd med i korgen.

Sedan kom tageteshavet.

Och pelargonhavet, OJ, OJ

På väg mot kassan fanns en underbar begonia

Vi höll nog måttet båda två.
Fynden rymdes gott i skuffen.

Resan slutade inte här så fortsättning följer. Nu ska jag ut och plantera i krukor.
Vi hörs.

Som ni redan sett så finns jag kvar.

Inga utomjordingar här inte. Det har bara varit tomt i hjärnan. En konstig vårtrötthet blandad

med en massa ”lust att göra” sånt som liksom aldrig hinns med. Tanken vill mer än kroppen orkar.

Tillexempel vill jag väva en matta till.

Göra om trädgården eller åtminstonne orka hålla ogräset borta något så när.

Där emellan ska dagar och kvällar med det som kallas ”yrkesarbete” in också. Lite ork måste sparas för dessa tillfällen.

Är det någon som känner igen sig?

PS. Ni som förut ibland haft problem att se min bildinlägg. Hör av er om det strular nu för jag har använt en annan metod än jag brukar.DS

Vi hörs nog igen.

Tack Pärlmudden för din omtanke!

Det är ingen fara med mig, bara lite bloggtorka. Funderade där runt ettårsdagen på att lägga av.
Sen kom jag fram till att bloggen kan gärna vara kvar. Rätt som det är så vill men dela med sig av något igen.

Har faktiskt stickat lite mellan varven i trädgården.

Tre halsdukar har blivit klara lagom till sommaren.

Ett par stora raggstrumpor som är en present och tre pyttestrumpor som är till för hugade spekulanter.

Lev väl och må gott

och jag har riktiga må bra dagar.

Sedan i söndags har jag Billy på besök.

Vi går härliga skogspromenader

Kikar in i växthuset

Och njuter av hur morgon eller tidiga förmiddagssolen kommer in i trädgården sedan
skogen på andra sidan vägen försvann.

PÅ eftermiddagen upptäckte jag en maskros. Jag blev glad,fast jag vet att den kallas ogräs och bör rensas ut 😉

Och en nyutslagen större påsklilja.

Och på altanen ligger Billy och vilar sig.

Ta det lugnt och njut av de soliga dagarna.

Testar lite i min aldeles nya blogg.

Detta var mitt alra första inlägg som jag skrev för exakt ett år sedan.

Detta år har gått fortare än fort. Om det blir ett år till eller inte får tiden utvisa
Må gott i vårvärmen och njut av ljuset.

Den frågan stäldes av en av mina systrar.
Döm själva.

okänt namn

scilla alldeles vid ingången

någon som kan tala om namnet på dessa två?

Tulpaner från Amsterdam. Lökarna fick jag av en son med sambo när dom återvände efter en resa.

En katt bland hermelinerna?

Numera död och begraven.

Detta tycker jag är riktiga guldkorn som
Camilla skrev om sin blogg.

En till vill jag visa. En snitt blomma jag fick för en veck sedan. Det kändes också som ett guldkorn.

Nu ska jag ut i solen en stund till.
I själen mår jag bra och knät ignorerar jag så gott det går.
Må gott på er alla.

En tidig morgon.

Jag är på väg uppåt igen. Visst jag tar tabletter men bara Ibumetin och så länge det blir bättre av det vill jag inte klaga.

Tack för alla uppmuntrande kommentarer
Jag ska gå till jobbet nu må så gott och ha en bra helg.

Finns det några regler för vad man får och inte får skriva i en blogg?

Får man skriva att man är på dåligt humör?

Fast det är jag egentligen inte.

Men jag blir grinig. 🙁
Just som jag började komma igång med att promenera lite mera, peppad av stegräknaren, så börjar knäna tjura till sig. Det vänstra värst den här gången. Man vet ju aldrig hur länge det håller på.

Gick glad i hågen ut i växthuset och hade lust att göra både det och det.
Efter en stund vill jag bara sätta mig någon stans och hälst lägg upp benet på en stol.
Jag vill inte upplevas gnällig men vad gör man.

Det är en så irriterande och tröttande känsla i knät och så blir man snubblig och dämpad i humöret.

Får ta mig an en sticknig i stället för att stå ute och plantera.
Lite blev det i allafall gjort där ute.
Må gott

PS. Det blev för tråkigt det här. Få lov att skicka med lite blommor så ni ser att jag fortfarand har huvudet över isen. DS