Evas

Två små sommar minnen.

Jag jobbar på att få fram lagom storlek på bilderna. Tycker själv att dom är väl små nu. För en del läsare var dom aldeles förstora i början. Trotts att dom såg bra ut hos mig.
Som det är nu går det bra att klicka på bilderna så blir dom större.

Morgonpromenad utan regnkläder. Vilken lycka. Det uppskattades helt klart även av lilla hunden.
I dag sprang han glatt med och var yster hela vägen. Det var skillnad det mot i går. Då behövdes både lock och påck för att få ut honnom i regnet.

Testar två bilder.

Sånna otäcka kryp. Jag skyller dom för att ha ätit upp mina små plantor av rosenskära. En pytteliten rad med ringblommor är också helt borta. TRÅKIGT.
Så blött som det är nu överallt så frodas väll krypen.

Så här på sommaren brukar vi ha en inneboende. Sampa är alltid lika välkommen ,till skillnad från sniglarna.

När husse o matte är ute och reser så får han lov att samsas här
med vår katt Mysan Hon har väldigt stor integritet och släpper inte vem som helst in på livet. Dom kan hälsa på varandra men mest ser det ut somom båda resonerar som så. Gå du där, så går jag här.

Sampa, och föralldel jag också, behöver komma ut på promenader. Utefter en av rundorna som vi brukar gå finns dessa vackra fingerborgsblommor.

Så stora och ståtliga där i skogen.

Det höll faktiskt upp en liten stund här förut i dag och då passade jag på att plantera växterna jag köpte i Askersund.
Greps av ha-begär där i Kalles trädgård och köpte två perenner också. Visste jag var dom skulle sättas? Neej så klart inte. Dom får husera i kanten på jordgubbslandet så länge.

Det skira Höstögat till vänster syns knappt mot gräset nu. Hoppas dock att det ska blomma rikligt hela hösten och lysa med sina gula blommor. Något att glädjas åt när blicken söker sig ut genom köksfönstret.
Till höger sitter Trebladspiran. Det sägs att den växer långsamt och får fin färg på hösten.

I växthusets hägn, i skydd för regn och väta , har jag en lilja stående. Fick den, av en kolega, som frösådd planta för säkert tre sommrar sedan.
Förra året var jag nära att ge upp men se. Den som väntar……. I år är det knoppar på den

Återkommer när den slagit ut.
Må gott

En sak i livet som jag uppskattar mycke är att ingenting tvingar mig att jobba heltid.
Denna veckan har jag jobbat fyra dagturer i rad. Det är inte min grej helt enkelt.
Skönt att det var en engångs händelse och inte något som återkommer hela tiden.

Ledig dag var det även för min kollega B. Tillsammans åkte vi till den närbelägna småstaden Askersud. Vi var bara lediga och gick runt och kikade på lite av varje. Vi fikade på

Man kunde sitta ute på baksidan och där njöt vi av kaffe, kaka och SOL!

Nettans garn & Annorlunda ting fick också ett besök.

Garnförådet fylldes på förståss………

. . . . . .
Där finns förutom garn fina små knappar, stenar, smycken och en massa annat smått och gott.

Sedan fortsatte färden till Granngården där ett nystan sisalgarn inhandlades.
Kan hända jag vid senare tillfälle avslöjar vad jag ska, har tängt, ha det till. Om det lyckas.

Därifrån var det inte långt till

Där hoppade dessa blommor, kvickt som ögat, ner i min kasse.

En vit femtunga, en blå och en rosa höstlobelia, höstöga, trebladspira. Och två som jag inte vet namnet på. Dom får övernatta i växthuset i natt.

Om ni vill se mer bilder från vår utflykt kan ni titt in till B här.

PÅ eftermiddagarna när jag kommit hem från jobbet har jag försökt att ta en sväng runt gården. Dom envisa regnskurarna som ideligen slår till kan vem som helst bli lessen av. Se bara på den fina daggkopan.

Riddarsporrarna trottsar regnet och slår ut. både den vita och den blå. Likaså den brandgula dagliljan.

Det var allt för i dag. God natt.

Under dagens runda, mellan regnskurarna, konstaterade jag följande.
Riddarsporrarna är klart på G men har inte kommit lika långt som hos en del andra.

Det är andra året den här blommar i min trädgård. Den följde med från en handelsträdgård i Skellefteå. Blev tippsad om den, handelsträdgården som jag just nu inte kommer ihåg namnet på, av vänen S. När vi så hälsade på släkten nästa gång så bokades ett besök in. En svägerska ställde snällt upp och följde mig dit. Det var inte bara denna riddarsporre som följde med. Han kunde ju inte resa ensam. Får återkomma när övriga reskamrater börjar knoppas. Om dom gör det i år?!

Min blå klematis har slagit ut sin första blomma.

Denna blomma känns för mig så värdefull.
Dels för att jag fått den till morsdag, för några år sedan, av äldste sonen och hans hjärtevän.

Dels för att den alltid kommer att påminna mig om en vän.
En vän som slutat vandra här på jorden och pyssla om sina blommor och vänner här. Hon var en bra vän och jag saknar henne.

Smörbollarna håller som bäst på att slå ut. Har för mig att det är någon japansk sort. Dom är ganska höga.

När man läser det här kan man ju tro att jag blivit en riktig trädgårdsnisse.
Stickar gör jag allt mellan trädgårsrundorna men det blir mest strumpor nu och det har jag ju redan visat.
Nu väntar två arbetsdagar och sedan en ledig helg. Då väntar jag hem mellansonen och hans hund.
Må gott.

är över. Så går vi mot mörkare tider igen. Neej.. Det där lät för dystert.
Har ju bar några veckor kvar att jobba och sedan den riktiga sommarsemestern att se fram emot.
Många dagar med stickorna. Både strumpor och sjalar. Vandringar i den gröna trädgården för att få frisk luft och stilla sinnet.
Vila blicken på denna lilja, eller är det en iris? I mina ögon spelar det ingen roll. Tycker bara den är vacker.

På midsommarafton bjöds det traditionsenligt på jordgubbstårta.

Regnet kom, gick och kom igen.
En underbar altan byggde maken för något år sedan. Där tillbringades mesta tiden. Inga danser runt midsommarstången men vi spelade spel med ungdommarna till långt framåt natten. Enda ljuskällan där ute är värmeljus. Mysigt.

På söndag förmiddag, medan jag skötte mitt inkomstbringande arbete, vandrade övriga familjen ut till Vargaviddern. För den som tycker om natur kan det rekomenderas. Tösen min tog den här bilden, bland många, där ute.

Under dagens trädgårdsrunda plockades årets första skörd av egna jordgubbar.

Må gott.

Vart tar tiden vägen?
”Sommaren är kort, det mesta stressas bort”
Man borde nog stanna upp lite oftare och vänta in själen. Dom här trädgårdsrundorna som jag blivit inspirerad till i sommar är nog rena hälsan för välbefinnandet. Att bara gå runt och titta och verkligen SE varje enskild blomma.
I år tycker jag att steppsalvian blommar mer än vanligt.

Nu vet jag ju inte om det verkligen är så eller om det är jag som tycker det för att jag har studerat den mer i år. Den blå färgen tilltalar mig.

Så en bild på en sjal som är virkad i blåmelerat Lovisa garn. Inspiration till den fick jag av
Åsa på Alltid Stickning

Resten av kvällen ska ägnas åt stickning. I morgon väntas två av barnen hem med sin hjärtevänner. Det ser jag fram emot.
Trevlig midsommar och må gott.

Resan till Norrland, träffa släktingarna där och att få hem ”lilleman” gör att min två veckors ledighet känns mycke längre. Har liksom hunnit med så mycke.
Skönt har det varit och jag har verkligen kopplat av yrkeslivet.
Men nu är jag igång igen med arbete och begränsad fritid.

I dag har vi varit på utflykt med alla hyresgästerna som bor på ”min” avdelnig. En riktigt härlig dag har vi haft.

Under helgen som gick, var jag med kyrkans miniorer på läger.
Fredagskvällen var fylld av knott, små otäcka kryp det där.
Lördagen fylldes av sol och bland annat tipspromenad till sjön. Där blev det bad och fika innan vi gick hem igen.
Det fläktade lite så vi hann med ett fint lägerbål, innan knotten kom tillbaka. Det blev en förhållandevis tidig kväll, dels för knotten, men efter en dag där mesta tiden tillbringats utomhus var dessa goa barn rätt så trötta.
Söndag -ihållande regn men idel glada miner.
Vi var tre ledar och vid avslutnigen fick vi varsin jättefin gul ros av föräldrarna, och barnen.

När jag kom hem från jobbet i em och middagen var avklarad tog jag en runda runt ägorna.
Utanför tädgården hittde jag en ros

Den kommer från min svärmors trädgård. Tog med ett skott får måååånga år sedan.
Senare förpassades den till utmarkerna på grund av sin villighet att sprida sig.
Den kämpar så tappert och börjar tala till mitt hjärta igen. Kanske borde den få en finare plats??

Slutar i dag med en bild på en sjal. Den blev klar i påskas och jag kallar den Hjortonmyr. Varför? Ja det är kanske inte så lätt att förstå när man bara ser ett kort. Men den glimmar som en myr full med mogna hjortron i eftermiddagssol.

Lev väl och må gott

några bilder från Galtispouda. En av de högre höjderna nära Arjeplog.

Där är en enorm utsikt över allt vatten som omger staden. Det är bara så vacker.

Korten ger inte rättvisa åt upplevelsen.

Små blommor växte det där på sluttningarn.
Dom här vara rosa. Det fanns vita också men dom försvann på någe vis.

Sist ett smakprov på några av strumporna som tillverkades under resans gång.

God afton. Vi hörs.

Så här ser mitt växthus ut. Det blev ju klart lagom till vår norrlandsresa. Vi åkte onsdag morrgon och var tillbaka söndagkväll så nu är ”lilleman” hemma för sommarlov.

Och här en bild av den röda bondpionen från min bardoms trädgård.

Den är så underbar i sin färg. Blommar över aldeles för fort så man får passa på att njuta av den så länge det varar.
Den rosa luktpionen, om den nu heter så, börjar också slå ut.

Mer om resan och andra blommor i min trädgård kommer vid annat tillfälle.
Må gott.