Evas

Ja, jag tycker detta arbete är verkligen avkopplande.

Första ullen fick jag för ca ett år sedan. Tvättade lite i taget i tvättstugan och det var ganska bökigt.
Köpte spinnrock på loppis i Skillingaryd och så försökte jag spinna.

Det gick inget vidare. Övertygad om att det var något fel på spinnrocken frågade jag en som kan vad det kunde bero på.

Svaret var. Ja inte är det något fel på spinnrocken inte.

Det är bara att träna. Gör si och gör så.

Och jag har tränat, och tränat och inser att jag aldrig blir proffs på detta men roligt är det.

Och avkopplande.

För några veckor sedan fick jag mera ull.

Den tvättade jag ute i det härliga solskenet i fredags. Torkade den också ute i friska luften och oj så smidigt det var. Helt ok att söla hur mycket som helst med vattnet och så torkade den mycket fortare. Större ytor att breda ut ullen på.
En underbar fredagseftermiddag.

Vad det ska bli av allt detta har jag ingen aning om. Två små härvor med egenhändigt spunnet och tvättat garn hänger här på tork.

Ni som pysslar med sådant här. Kan man färga ullen innan man spinner eller är det bäst att färga det färdigspunna garnet?

Det var allt för i dag.
Må så gott.

Jo, jag handarbetar fortfarande men det är inte mycket blir färdigt just nu.
Och livet lever riktigt bra dagar. Härligt väder har vi haft dom sista dagarna och i dag går tvättmaskinen för högtryck.
Så härligt att kunna hänga ut tvätten och få den torr.

I trädgården växer det så det knakar Och då och då slår en ny blomma ut.

Ha det gott.

Lärodikt den första juni.

Var glad, min själ, åt vad du har:
nu har du hundra sommardar,
och detta är den första.

När solens lopp sin ände tar
så har du nittionio kvar,
och någon blir den största.

Giv noga akt på var du står:
i morgon är med ens igår,
det går så fort att vandra.

Lägg märke till att vad du får
är hundra sommardar per år.
I morgon är den andra

Kajenn

Jag tycker den är så bra så den får vara med i år också.
Första juni är en speciell dag.
Det var då jag blev mor för Första gången.
Grattis och kram på dig tösen min.

I förra inlägget finns bild på min namnlösa buske.
Nu 18 dagar senare ser den ut så här.

Kanske finns det någon som känner igen vad det är för en buske?

Annat som jag just nu njuter av i trädgården är

Spirean

Löjtnantshjärtat

Vårkragen

Och blomman för Maj får bli från plommonträdet.

Ta det lugnt och njut av försommaren.

Tack för alla fina kommentarer till mitt förra inlägg.
Helt klart är detta ett ämne som berör många.
Det är inte alltid helt lätt att tänka positiva tankar och inte dömande.

Nu till något annat.
Fick ju även bra tipps på min mönsterförfrågan.
Jag har börjat lite smått. Stickar och repar upp och testar igen. Jag vill liksom ha en effektrand och har försökt med mohair, det gick inte als. Har försökt med Tindra pälsgarn och tycker det blir för spretigt? Får nog lov att besöka en till garnaffär och se om det möjligen kan finnas något som motsvarar det jag tänkt mig.
Nog gruvar jag mig en del för hur detta ska sluta. Förstår ju att jag snart måste räkna ut hut mycket det behöver ökas här och där för att passa.
Den dagen den sorgen. Först ska jag hitta min effekt.

Nog för att jag vet att sommaren närmar sig men det känns ändå bra att kunna visa att något blir klart även här.

För något år sedan besökte jag Rydlinge plantskola i Skellefteå tillsammans med en svägerska. Både det ena och det andra följde med därifrån. Bland annat denna buske.

Nu har jag naturligtvis glömt vad den heter. Den ska klippas ner på hösten och så kommer det nytt på våren. Det här kortet tog jag nu i veckan och har tänkt försöka komma ihåg och ta ett nytt kort om två veckor. Den växer så enormt.

Lev väl och må gott.

Visst, från och till vet jag mer än väl var kroppsdelen knä sitter, på grund av att den gör ont.
Rygg och axlar ger sig också till känna som dom behagar. Jag blir fortfarande jättetrött av en dag på jobbet. Nu inte av den stress som var förut men på grund av att jag fortfarande måste jobba med mig själv. Stressen är så djupt rotad att min hjärna fortfarande tror att vi måste skynda på. Då gäller det att ta några djupa andetag och varva ner.
Trädgårdsarbetet känns inte lika roligt längre därför att kroppen inte orkar med att gräva lika mycket och fort som tanken vill. Där har jag mycket kvar att lära.
Vad är det då som driver mig framåt?
Vad är det som gör att jag ändå går vidare?
Orkar ta tag i en liten bit i taget och klättra uppåt i stället för att sitta fast och sjunka ner i dyn?
Jo, jag har upptäckt vikten av vänner, utanför familjen, att se små saker.
Tillåter mig att se att det finns saker jag kan. Inte som proffs men ändå kan.
Då och då säger någon att det var roligt få en pratstund med mig.
Det finns så oändligt många små måbrainjektioner om vi bara lär oss att hitta rätt. Dom flesta är helt gratis.

Jag känner det helt klart nu. Det slog ner som en blixt från klar himmel i går kväll och jag blev helt varm och somnade så gott.

Jag är helt enkelt i grunden LYCKLIG.
Och jag tillåter mig att erkänna det.

Har nog alltid varit det. Bara inte sett det på rätt sätt. Det är så lätt tillåta andra att trampa ner en. Jantelagen säger ju att jag ingenting kan. Gör jag så gott jag kan så duger det.

Lev väl och må gott. Önskar er alla en riktigt bra dag trots det ruggiga vädret.

Stort tack för alla svar jag fått på min förfrågan om mönster. Över förväntan.
Jag har blivit riktigt taggad på Kofans kofta.
Nu gäller det bara att våga ta språnget och pröva något nytt. Sitter ganska så fast i sjal och strumträsket även om en o annan barntröja smugit sig in.

Vi hörs.

Har ett garn, föreslaget st.4 21m o 28v =10 x10 cm. Går jag ner till st 3,5 stämmer det lite bättre. Jag vill sticka en kofta och jag hittar inget bra mönster.
Jag vill ha typ raglan där allt stickas ihop och man inte behöver sticka var sida för sig.

Det fann ett tag några som stickade tröja uppifrån och ner tillsammans.Någon som vet vem det var som höll i det?
Är det någon som kan ge mig ett tipps?

I torsdags eftermiddag tog jag bilen och körde ner till Skillingaryd.
Hela helgen fick jag umgås med dotter och gossa med lilleman.

Efter en småtråkig, vad vädret beträffar, valborg och första maj vaknade vi till en helt underbar söndag.
Till kyrkklockors klang och fågelsång tog vi en förmiddagspromenad i det härliga solskenet.

Billyvovven var med så klart.
Tränar här på att sitta och vänta.

Följande två bilder är från Skillingaryds fårhage.
Den var översållad med vitsippor. Bara så svårt att fånga det på bild men ni får försöka tänka er hur det såg ut.

Det var så vackert. När vi kom hem blev det kaffe utanför husväggen. Där var det så varmt och gott.

När jag kom hem hade det slagit ut två nya blommor på min Nerium

Klarade inte av att få med mer än en.
I dag har jag haft en semesterdag och påtat i trädgården. Härligt väder i dag också.
Tisdag är aktivitetsdag på jobbet. Vi har gjort decoupage på tallrikar och i morgon ska vi måla baksidan.

Ha det gott go vänner och stressa inte bort våren.
Den är alldeles för kort.

Har fått samma utmärkelse från två håll.
först från Metta
Och sedan från StickKine

Två bloggar som jag regelbundet besöker.
Sju saker om mig.
Undrar just vad jag skrev förra gången. Att jag gjort det förut är jag helt säker på men inte vad jag skrev.
Så är det ju inte så viktigt heller så länge man håller sig till sanningar.

Några sanningar kommer här.

Stor samlare av garn, mattrasor och allehanda braha saker.

Vill dricka kaffe, äta ostmacka och läsa tidningen läääännnnge i lugn och ro på morgonen.

Har med åren mer och mer lärt mig att uppskatta tystnaden. Att bara vara och njuta av fågelsången och naturens egna ljud.

Tycker inte om att laga mat men äter gärna mat som någon annan lagat.

Är ruskigt svag för godsaker.
Nu får det räcka för den här gången

Tack Metta och Stick Kine